{"id":271,"date":"2010-08-17T21:52:57","date_gmt":"2010-08-17T21:52:57","guid":{"rendered":"http:\/\/harpa.blogg.is\/2010-08-17\/islenska-lopapeysan\/"},"modified":"2010-08-17T21:52:57","modified_gmt":"2010-08-17T21:52:57","slug":"islenska-lopapeysan","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/harpahreins.com\/blogg\/2010\/08\/17\/islenska-lopapeysan\/","title":{"rendered":"\u00cdslenska lopapeysan"},"content":{"rendered":"<p>M\u00e9r var bent \u00e1 <em>N\u00fdtt kvennabla\u00f0<\/em> \u00ed kommenti vi\u00f0 s\u00ed\u00f0ustu f\u00e6rslu. Hef eytt lunga dagsins \u00ed a\u00f0 lesa \u00feetta bla\u00f0, \u00ed s\u00f3lba\u00f0inu \u00e1 \u00fev\u00ed ve\u00f0urs\u00e6la Akranesi, og or\u00f0i\u00f0 margs v\u00edsari um allan andsk&#8230; Myndir af hannyr\u00f0um \u00ed \u00feessu \u00e1g\u00e6ta bla\u00f0i skreyta f\u00e6rsluna.<\/p>\n<p>Spurningin er: Hva\u00f0an kemur \u00edslenska lopapeysan? Fyrsti kafli ritger\u00f0arinnar <font color=\"#0000ee\"><a target=\"_blank\" href=\"http:\/\/skemman.is\/bitstream\/1946\/4613\/2\/ull.er.gull.pdf\" title=\"Ull er gull\">Ull er gull :\u00a0lopapeysan vi\u00f0 upphaf 21. aldar<\/a>,<\/font>\u00a0eftir Soff\u00edu Valdimarsd\u00f3ttur, fjallar um \u00edtarlega um akk\u00farat \u00feetta. \u00c9g bendi \u00e1hugas\u00f6mum \u00e1 a\u00f0 sko\u00f0a endilega \u00feessa ritger\u00f0. Ni\u00f0ursta\u00f0an vir\u00f0ist s\u00fa a\u00f0 ekki s\u00e9 um einn h\u00f6nnu\u00f0 a\u00f0 r\u00e6\u00f0a heldur hafi lopapeysan or\u00f0i\u00f0 til \u00ed samf\u00e9lagi kvenna og \u00fe.a.l. eigni engin s\u00e9r h\u00f6nnun e\u00f0a verklag.<\/p>\n<p>\u00cd rauninni eru \u00feetta tv\u00e6r spurningar, annars vegar &#8220;Hven\u00e6r var byrja\u00f0 a\u00f0 prj\u00f3na \u00far lopa?&#8221; og hins vegar &#8220;Hven\u00e6r var h\u00f6nnu\u00f0 peysa me\u00f0 hring\u00fart\u00f6ku?&#8221;.<\/p>\n<p>\u00c1 <a target=\"_blank\" href=\"http:\/\/www.handknit.is\/user\/cat\/7\" title=\"Handprj\u00f3nasamband \u00cdslands\">vef Handprj\u00f3nasambandsins <\/a>er tekinn upp fr\u00f3\u00f0leikur \u00far <em>\u00cdstex prj\u00f3nab\u00f3k nr. 12<\/em>\u00a0og sagt:<\/p>\n<p><a target=\"_blank\" href=\"https:\/\/i0.wp.com\/www.this.is\/harpa\/blogg_nytt\/graenlensk_peysa_tveggja_ara.jpg\" title=\"Gr\u00e6nlensk peysa\"><img data-recalc-dims=\"1\" loading=\"lazy\" decoding=\"async\" hspace=\"7\" vspace=\"7\" border=\"1\" src=\"https:\/\/i0.wp.com\/www.this.is\/harpa\/blogg_nytt\/litil_graenlensk_peysa_tveggja_ara.jpg?resize=180%2C143\" alt=\"Gr\u00e6nlensk peysa\" align=\"left\" height=\"143\" width=\"180\" \/><\/a>&#8220;Hin eina sanna lopapeysa, me\u00f0 tv\u00edb\u00f6ndu\u00f0u munstri \u00e1 hringlaga her\u00f0astykki, er b\u00fain a\u00f0 vinna s\u00e9r \u00edslenskan \u00feegnr\u00e9tt, \u00fe\u00f3 ekki s\u00e9 saga hennar \u00fdkja l\u00f6ng. H\u00fan kom ekki fram fyrr en \u00e1 6.\u00e1ratugnum, en \u00f3v\u00edst er hvar og hvernig. Sumir telja a\u00f0 fyrirmyndin s\u00e9 gr\u00e6nlenskir kvenb\u00faningar, ef til vill vegna \u00feess a\u00f0 stundum var tala\u00f0 um lopapeysur me\u00f0 gr\u00e6nlenska munstrinu. \u00d6\u00f0rum finnst l\u00edklegt a\u00f0 fyrirmyndina s\u00e9 a\u00f0 finna \u00ed peysum sem byrja\u00f0 var a\u00f0 framlei\u00f0a \u00ed Bohusl\u00e9ni \u00ed Su\u00f0ur-Sv\u00ed\u00fej\u00f3\u00f0 \u00ed byrjun 5.\u00e1ratugarins. \u00deessar upprunakenningar eru b\u00fdsna langs\u00f3ttar. \u00dea\u00f0 eina sem \u00edslenskar lopapeysur eiga sameiginlegt me\u00f0 gr\u00e6nlenskum perlusaumi er hringlaga her\u00f0astykki, munstur og litir eru gj\u00f6r\u00f3l\u00edk. Svipa\u00f0 m\u00e1 segja um s\u00e6nsku peysurnar, \u00fe\u00e6r voru a\u00f0 v\u00edsu n\u00e6r hugmyndinni \u00fear sem \u00fe\u00e6r voru prj\u00f3na\u00f0ar me\u00f0 hringlaga her\u00f0astykki, en \u00far mj\u00f6g f\u00ednu garni og me\u00f0 allt \u00f6\u00f0ruv\u00edsi munstrum. Hafi \u00edslenskar lopapeysur or\u00f0i\u00f0 til fyrir \u00e1hrif fr\u00e1 \u00feeim hefur \u00feurft mikla hugkv\u00e6mni til a\u00f0 a\u00f0laga sni\u00f0, \u00fart\u00f6kur og munstur a\u00f0 mj\u00f6g \u00f3l\u00edku efni. Telja ver\u00f0ur \u00fev\u00ed \u00edslensku lopapeysuna frumh\u00f6nnun. Ekki er \u00f3hugsandi a\u00f0 enn eigi eftir a\u00f0 koma \u00e1 daginn hver hinn raunverulegi h\u00f6fundur hennar var.&#8221;<\/p>\n<p>Myndin er \u00far <em>N\u00fdju kvennabla\u00f0i<\/em> n\u00f3v. 1956. Litla myndin kr\u00e6kir \u00ed st\u00e6rri mynd.<\/p>\n<p>\u00a0\u00a0<br \/>\nSvo viki\u00f0 s\u00e9 a\u00f0 fyrri spurningunni, hven\u00e6r menn byrju\u00f0u a\u00f0 prj\u00f3na \u00far lopa (\u00f3spunninni kembdri ull), \u00fe\u00e1 er yfirleitt vitna\u00f0 \u00ed d\u00e6mi af El\u00ednu Gu\u00f0mundsd\u00f3ttur Sn\u00e6h\u00f3lm, sem bj\u00f3 \u00e1 Sneis \u00ed Lax\u00e1rdal \u00ed Austur-H\u00fanvatnss\u00fdslu. El\u00edn ger\u00f0i tilraun til a\u00f0 prj\u00f3na beint \u00far lopapl\u00f6tu \u00e1 prj\u00f3nav\u00e9l \u00e1ri\u00f0 1920 og sag\u00f0i fr\u00e1 tilrauninni \u00ed grein \u00ed <em>Hl\u00edn<\/em> 1922, seinna \u00ed H\u00fasfreyjunni. A\u00f0rar heimildir nefna a\u00f0 fyrsta tilraun til a\u00f0 prj\u00f3na \u00ed h\u00f6ndunum \u00far pl\u00f6tulopa hafi veri\u00f0 ger\u00f0 \u00ed M\u00fdras\u00fdslu \u00e1 \u00e1runum 1916 &#8211; 1918. Elsa E. Gu\u00f0j\u00f3nsson telur a\u00f0\u00a0&#8220;\u00fea\u00f0 s\u00e9 ekki fyrr en \u00e1 \u00feri\u00f0ja \u00e1ratugnum sem handprj\u00f3n \u00far lopa fer a\u00f0 ver\u00f0a algengt og um og upp \u00far seinni heimstyrj\u00f6ld ver\u00f0a handprj\u00f3na\u00f0ar lopapeysur mj\u00f6g vins\u00e6lar.&#8221; (Sj\u00e1 &#8220;\u00cdslenska lopapeysan &#8211; prj\u00f3nalist &#8211; listi\u00f0na\u00f0ur&#8221; \u00ed <em>Hugur og h\u00f6nd<\/em> 1999, eftir Krist\u00ednu Schmidhauser J\u00f3nsd\u00f3ttur.)\u00a0<\/p>\n<p>\u00cd \u00edvitnu\u00f0u greininni er haft eftir prj\u00f3nakonunni J\u00f3h\u00f6nnu Hjaltad\u00f3ttur a\u00f0 \u00e1 str\u00ed\u00f0s\u00e1runum hafi h\u00fan byrja\u00f0 a\u00f0 prj\u00f3na \u00far lopa \u00fev\u00ed ekkert anna\u00f0 garn var a\u00f0 hafa. Um 1950 prj\u00f3nar J\u00f3hanna barnapeysu me\u00f0 r\u00fannu\u00f0u berustykki en ekki \u00far lopa heldur erlendu garni, eftir uppskrift \u00far d\u00f6nsku bla\u00f0i. \u00cd greininni er \u00fev\u00ed gert sk\u00f3na a\u00f0 svolei\u00f0is peysur hafi veri\u00f0 vins\u00e6lar \u00e1 Nor\u00f0url\u00f6ndunum upp \u00far 1950 og &#8220;munstrin hafi borist hinga\u00f0 b\u00e6\u00f0i me\u00f0 peysum og prj\u00f3nabl\u00f6\u00f0um en vegna skorts \u00e1 prj\u00f3nagarni hafa konur a\u00f0laga\u00f0 munstrin a\u00f0 lopanum.&#8221;<\/p>\n<p><img data-recalc-dims=\"1\" loading=\"lazy\" decoding=\"async\" hspace=\"7\" vspace=\"7\" border=\"1\" src=\"https:\/\/i0.wp.com\/www.this.is\/harpa\/blogg_nytt\/harpa_ragna.jpg?resize=156%2C157\" alt=\"Harpa Hreinsd\u00f3ttir\" align=\"right\" height=\"157\" width=\"156\" \/>\u00d6nnur prj\u00f3nakona, A\u00f0albj\u00f6rg Gu\u00f0mundsd\u00f3ttir, segir \u00ed <a target=\"_blank\" href=\"http:\/\/timarit.is\/view_page_init.jsp?issId=184626&amp;pageId=2397675&amp;lang=is&amp;q=\ufffdslenzka lopapeysan\" title=\"\u00de\u00f3tti ekki f\ufffdnt a\u00f0 vera me\u00f0 sau\u00f0alitina\">vi\u00f0tali<\/a> \u00ed <em>V\u00edsi<\/em> 9. \u00e1g\u00fast 1968: &#8220;&#8221;-\u00c9g byrja\u00f0i a\u00f0 prj\u00f3na \u00far lopa og selja svol\u00edti\u00f0 strax \u00e1ri\u00f0 1942, segir A\u00f0albj\u00f6rg. &#8211; \u00c1 \u00feeim \u00e1rum f\u00e9kkst ekkert garn og eing\u00f6ngu prj\u00f3na\u00f0 \u00far lopa. &#8230; \u00de\u00e1 voru peysurnar allt \u00f6\u00f0ruv\u00edsi en n\u00fa. \u00de\u00e6r voru prj\u00f3na\u00f0ar sl\u00e9ttar og sauma\u00f0 \u00ed \u00fe\u00e6r eftir \u00e1. Munstrin voru allavega, sk\u00ed\u00f0amunstur var t.d. vins\u00e6lt. Sau\u00f0alitirnir \u00feekktust heldur ekki \u00fe\u00e1. Allar peysurnar voru \u00far litu\u00f0um lopa e\u00f0a hv\u00edtum. \u00dea\u00f0 \u00fe\u00f3tti ekki f\u00ednt a\u00f0 vera me\u00f0 sau\u00f0alitina, s\u00fa t\u00edzka kom ekki fyrr en \u00fatlendingar komu auga \u00e1 lopapeysurnar og f\u00f3ru a\u00f0 kaupa \u00fe\u00e6r. &#8230; \u00deegar \u00e9g kom h\u00e9r a\u00f0 Mosfelli fyrir 15 \u00e1rum var hringmunstri\u00f0 komi\u00f0, svipa\u00f0 og \u00ed \u00feeim peysum sem eru svo vins\u00e6lar n\u00fana.&#8221;\u00a0<\/p>\n<p>Myndin til h\u00e6gri s\u00fdnir bloggynju og litlu systur \u00ed gl\u00e6silegum ullarpeysum, l\u00edklega 1964 e\u00f0a 1965. Satt best a\u00f0 segja man \u00e9g alls ekki eftir a\u00f0 hafa \u00e1tt lopapeysu fyrr en \u00e9g var komin \u00e1 fullor\u00f0ins\u00e1r.<\/p>\n<p><img data-recalc-dims=\"1\" loading=\"lazy\" decoding=\"async\" hspace=\"7\" vspace=\"7\" border=\"1\" src=\"https:\/\/i0.wp.com\/www.this.is\/harpa\/blogg_nytt\/grisk_lopapeysa.jpg?resize=110%2C133\" alt=\"Gr\ufffdsk lopapeysa\" align=\"left\" height=\"133\" width=\"110\" \/>\u00deegar A\u00f0alhei\u00f0ur Gu\u00f0mundsd\u00f3ttir\u00a0er spur\u00f0, \u00ed fyrrnefndu vi\u00f0tali, \u00a0hvort h\u00fan telji a\u00f0 til s\u00e9 eitthvert s\u00e9rstakt \u00edslenskt munstur svarar h\u00fan: &#8220;\u00dea\u00f0 eina sem m\u00e9r finnst vera h\u00e6gt a\u00f0 segja a\u00f0 s\u00e9 \u00edslenskt munstur, er \u00e1ttbla\u00f0ar\u00f3sin. \u00cd \u00dej\u00f3\u00f0minjasafninu er h\u00e6gt a\u00f0 sj\u00e1 \u00fea\u00f0 munstur \u00ed altariskl\u00e6\u00f0um, \u00ed leppum og sessubor\u00f0um t.d. &#8211; en \u00fea\u00f0 er \u00ed afar mismunandi ger\u00f0um.&#8221;<\/p>\n<p>N\u00fa \u00e1 \u00e9g eftir a\u00f0 kynna m\u00e9r \u00e1ttbla\u00f0ar\u00f3sina betur, t.d. hva\u00f0 Elsa E. Gu\u00f0j\u00f3nsson segir um \u00fea\u00f0 munstur, en \u00e9g held a\u00f0 \u00fea\u00f0 s\u00e9 fjarri lagi a\u00f0 vera neitt s\u00e9r\u00edslenskt, ekki einu sinni s\u00e9rskandinav\u00edskt. Aftur \u00e1 m\u00f3ti heldur fj\u00f6ldi f\u00f3lks a\u00f0 svo s\u00e9 enda m\u00e1 finna munstri\u00f0 \u00ed gamalli \u00edslenskri handavinnu og sj\u00f3nab\u00f3kum. \u00cd \u00feessu sambandi m\u00e1 l\u00edka nefna a\u00f0 \u00feau &#8220;s\u00e9r\u00edslensku lopapeysumunstur&#8221; sem bygg\u00f0 eru \u00e1 teikningum Sigur\u00f0ar m\u00e1lara eru gr\u00edsk &#8211; a.m.k. tveir bor\u00f0ar eru gr\u00edskrar \u00e6ttar og ganga aftur b\u00e6\u00f0i \u00e1 skautb\u00faningi og, s\u00ed\u00f0ar, lopapeysu (ne\u00f0st \u00e1 b\u00e1\u00f0um fl\u00edkum).<\/p>\n<p>Myndin s\u00fdnir bloggynju halda hr\u00f3\u00f0uga \u00e1 gr\u00edskri lopapeysu. Myndin var tekin \u00e1 Kr\u00edt n\u00fa \u00ed sumar.<\/p>\n<p>Elsa E. Gu\u00f0j\u00f3nsen segir um lopapeysumunstur: &#8220;Seint \u00e1 sj\u00f6tta \u00e1ratugnum voru hin vins\u00e6lu erlendu peysumunstur me\u00f0 hringlaga axlabekkjum &#8211; upprunnin \u00ed Sv\u00ed\u00fej\u00f3\u00f0 laust fyrir 1950 &#8211; tekin upp og a\u00f0l\u00f6gu\u00f0 lopaprj\u00f3ni. Hefur \u00feessi s\u00ed\u00f0arnefnda munsturger\u00f0 or\u00f0i\u00f0 og er enn h\u00f6fu\u00f0einkenni \u00edslenskra lopapeysa.&#8221; Einnig: &#8220;Munstur lopapeysanna eiga s\u00e9r margv\u00edslegan uppruna. Sum eru hef\u00f0bundnir \u00edslenskir munsturbekkir, fengnir \u00far g\u00f6mlum sj\u00f3nab\u00f3kum e\u00f0a af eldra prj\u00f3ni, vefna\u00f0i e\u00f0a \u00fatsaumi. Sum hafa veri\u00f0 a\u00f0l\u00f6gu\u00f0 eftir \u00edslenskum e\u00f0a erlendum munsturbekkjum e\u00f0a \u00f6\u00f0rum reitamunstrum \u00e6tlu\u00f0um til \u00fdmsiss konar text\u00edli\u00f0ju. Tr\u00falega eru \u00fe\u00f3 flest munstrin sem notu\u00f0 hafa veri\u00f0 \u00e1 s\u00ed\u00f0ustu \u00e1rum unnin s\u00e9rstaklega fyrir lopapeysur, sumpart af text\u00edlh\u00f6nnu\u00f0um, sumpart af prj\u00f3nakonunum sj\u00e1lfum.&#8221; (&#8220;Um prj\u00f3n \u00e1 \u00cdslandi&#8221; \u00ed <em>Hugur og h\u00f6nd<\/em> 1985.)<\/p>\n<p><a target=\"_blank\" href=\"https:\/\/i0.wp.com\/www.this.is\/harpa\/blogg_nytt\/graenlensk_peysa.jpg\" title=\"Falleg gr\u00e6nlensk peysa\"><img data-recalc-dims=\"1\" loading=\"lazy\" decoding=\"async\" hspace=\"7\" vspace=\"7\" border=\"1\" src=\"https:\/\/i0.wp.com\/www.this.is\/harpa\/blogg_nytt\/litil_graenlensk_peysa.jpg?resize=198%2C166\" align=\"left\" height=\"166\" width=\"198\" \/><\/a>\u00c9g held a\u00f0 \u00fea\u00f0 s\u00e9 misskilningur a\u00f0 gr\u00e6nlenski \u00fej\u00f3\u00f0b\u00faningurinn hafi haft bein \u00e1hrif \u00e1 ger\u00f0 \u00edslensku lopapeysunnar. Misskilningurinn er l\u00edklega vegna \u00feess a\u00f0 <em>N\u00fdtt kvennabla\u00f0<\/em> birti uppskriftir; fyrst af barnapeysu undir fyrirs\u00f6gninni &#8220;Peysa me\u00f0 gr\u00e6nlensku munstri&#8221; (n\u00f3v. 1956) og seinna af fullor\u00f0inspeysu undir fyrirs\u00f6gninni &#8220;Falleg gr\u00e6nlensk peysa&#8221; (okt. 1958). L\u00edklega eru \u00feetta \u00fe\u00fdddar uppskriftir og peysurnar hafa heiti\u00f0 \u00feetta \u00ed einhverjum skandinav\u00edskum bl\u00f6\u00f0um. \u00c1 sama t\u00edma var vins\u00e6lt a\u00f0 birta myndir af d\u00f6nsku prinsessunum, Margr\u00e9ti, Benediktu og \u00d6nnu Mar\u00edu, \u00ed gr\u00e6nlenskum \u00fej\u00f3\u00f0b\u00faningum. Svolei\u00f0is myndir hafa v\u00e6ntanlega haft \u00e1hrif \u00e1 heiti prj\u00f3nauppskrifta, anna\u00f0 hvort \u00ed Danm\u00f6rku e\u00f0a \u00e1 \u00cdslandi.<\/p>\n<p>Litla myndin af &#8220;Fallegu gr\u00e6nlenzku peysunni&#8221; kr\u00e6kir \u00ed a\u00f0ra st\u00e6rri.<\/p>\n<p>\u00a0\u00a0<\/p>\n<p>\u00a0\u00a0<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>M\u00e9r var bent \u00e1 N\u00fdtt kvennabla\u00f0 \u00ed kommenti vi\u00f0 s\u00ed\u00f0ustu f\u00e6rslu. Hef eytt lunga dagsins \u00ed a\u00f0 lesa \u00feetta bla\u00f0, \u00ed s\u00f3lba\u00f0inu \u00e1 \u00fev\u00ed ve\u00f0urs\u00e6la Akranesi, og or\u00f0i\u00f0 margs v\u00edsari um allan andsk&#8230; Myndir af <span class=\"ellipsis\">&hellip;<\/span> <span class=\"more-link-wrap\"><a href=\"https:\/\/harpahreins.com\/blogg\/2010\/08\/17\/islenska-lopapeysan\/\" class=\"more-link\"><span>Read More &#8230;<\/span><\/a><\/span><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"nf_dc_page":"","_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-271","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/harpahreins.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/271","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/harpahreins.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/harpahreins.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/harpahreins.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/harpahreins.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=271"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/harpahreins.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/271\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/harpahreins.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=271"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/harpahreins.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=271"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/harpahreins.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=271"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}