{"id":335,"date":"2011-04-01T00:17:33","date_gmt":"2011-04-01T00:17:33","guid":{"rendered":"http:\/\/harpa.blogg.is\/2011-04-01\/upphaf-prjons-dura-stykkin-og-koptisku-sokkarnir\/"},"modified":"2011-04-01T00:17:33","modified_gmt":"2011-04-01T00:17:33","slug":"upphaf-prjons-dura-stykkin-og-koptisku-sokkarnir","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/harpahreins.com\/blogg\/2011\/04\/01\/upphaf-prjons-dura-stykkin-og-koptisku-sokkarnir\/","title":{"rendered":"Upphaf prj\u00f3ns &#8211; Dura stykkin og kopt\u00edsku sokkarnir"},"content":{"rendered":"<p><b><font size=\"-1\">Saga prj\u00f3ns I<\/font><\/b><\/p>\n<p><font size=\"-1\"><strong>Athugi\u00f0 a\u00f0 umfj\u00f6llun\u00a0um \u00feetta efni hefur n\u00fa veri\u00f0 flutt \u00e1 vef, sj\u00e1 <a href=\"http:\/\/www.this.is\/harpa\/saga_prjons\/index.html\" title=\"Saga prj\u00f3ns\">S\u00f6gu prj\u00f3ns<\/a>.\u00a0<\/strong><\/font><\/p>\n<p><font size=\"-1\">\u00c9g stefni \u00e1 a\u00f0 gera vef um s\u00f6gu prj\u00f3ns. \u00dea\u00f0 gafst \u00e1g\u00e6tlega a\u00f0 birta s\u00ed\u00f0asta greinaflokk sem mun enda \u00e1 vef (\u00feennan um si\u00f0blindu) \u00e1 bloggi, til a\u00f0 f\u00e1 athugasemdir og \u00e1bendingar svo \u00e9g \u00e6tla a\u00f0 fara s\u00f6mu lei\u00f0 me\u00f0 \u00feetta umfj\u00f6llunarefni.<\/font><\/p>\n<p><font size=\"-1\">Undanfarna m\u00e1nu\u00f0i hef \u00e9g veri\u00f0 a\u00f0 vi\u00f0a a\u00f0 m\u00e9r heimildum, sem er svo sem ekki \u00e1hlaupsverk h\u00e9r uppi \u00e1 \u00cdslandi. En \u00e9g hef \u00fe\u00f3 n\u00e1\u00f0 \u00ed \u00fe\u00e6r tv\u00e6r b\u00e6kur sem teljast merkastar heimilda um prj\u00f3nas\u00f6gu, \u00fe.e. b\u00f3k Richard Rutt, <i>A History of Handknitting<\/i> (\u00fatg. 1987) og b\u00f3k Irene Turnau, <i>History of Knitting before Mass Production<\/i> (\u00fatg. 1991). \u00de\u00e6r eru a\u00f0alheimildir m\u00ednar en auk \u00feess leita \u00e9g \u00ed a\u00f0rar b\u00e6kur, greinar og vefs\u00ed\u00f0ur. Svo er bara a\u00f0 sj\u00e1 hverju fram vindur.<\/font><\/p>\n<p><font size=\"-1\">\u00dea\u00f0 er nokku\u00f0 \u00e1 reiki hva\u00f0 er tali\u00f0 upphaf prj\u00f3ns. \u00dear veldur m.a. a\u00f0 sumir, einkum \u00ed eldri heimildum, vilja telja n\u00e1lbrag\u00f0\/vattarsaum til prj\u00f3naskapar, \u00fe\u00f3tt a\u00f0fer\u00f0ir vi\u00f0 sl\u00edkt s\u00e9u talsvert \u00f3l\u00edkar prj\u00f3ni. Almennt telja menn a\u00f0 prj\u00f3n eins og vi\u00f0 \u00feekkjum \u00fea\u00f0 \u00ed dag hafi veri\u00f0 fundi\u00f0 upp \u00ed Mi\u00f0-Austurl\u00f6ndum, \u00fe.e. l\u00f6ndum araba, jafnvel hugsanlega Austurl\u00f6ndum. Elstu prj\u00f3nastykkin eru oftast taldir egypskir sokkar en \u00feeir eru auglj\u00f3slega ekki byrjendaverk. Egyptaland var l\u00f6ngum su\u00f0upottur \u00fdmissa \u00fej\u00f3\u00f0arbrota og \u00fev\u00ed \u00f3m\u00f6gulegt a\u00f0 segja hva\u00f0an t\u00e6knin g\u00e6ti veri\u00f0 upprunnin.<\/font><\/p>\n<p><font size=\"-1\">L\u00edklegt er a\u00f0 prj\u00f3nakunn\u00e1tta hafi borist til landanna vi\u00f0 Mi\u00f0jar\u00f0arhaf fr\u00e1 Mi\u00f0-Austurl\u00f6ndum enda mikil verslunarsamskipti \u00fear \u00e1 milli. Bein tengsl vir\u00f0ast milli egypsku sokkanna og sp\u00e6nskra sv\u00e6fla enda er tali\u00f0 a\u00f0 M\u00e1rar \u00e1 Sp\u00e1ni hafi prj\u00f3na\u00f0 \u00fe\u00e1. \u00deessir sp\u00e6nsku sv\u00e6flar voru l\u00f6ngum taldir elstu d\u00e6mi um prj\u00f3n \u00ed Evr\u00f3pu en Irene Turnau og fleiri hafa seinna bori\u00f0 \u00fea\u00f0 til baka og nefnt \u00f6nnur d\u00e6mi. Fyrir \u00feessu ver\u00f0ur ger\u00f0 grein s\u00ed\u00f0ar.<\/font><br \/>\n\u00a0<br \/>\n\u00a0<\/p>\n<p><b><font size=\"-1\">B\u00fatarnir fr\u00e1 Dura Europos<\/font><\/b><\/p>\n<p><img data-recalc-dims=\"1\" loading=\"lazy\" decoding=\"async\" hspace=\"10\" vspace=\"7\" border=\"1\" src=\"https:\/\/i0.wp.com\/www.this.is\/harpa\/saga_prjons\/myndir_bloggfaerslur\/austraent_snuid_prjon.gif?resize=340%2C184\" alt=\"Austr\u00e6nt sn\u00fai\u00f0 prj\u00f3n\" align=\"left\" height=\"184\" width=\"340\" \/><font size=\"-1\">E\u00f0lilega var\u00f0veitist text\u00edll fremur illa og \u00feau f\u00e1u elstu stykki sem hafa fundist \u00ed fornleifauppgreftri v\u00ed\u00f0a um heim hafa var\u00f0veist vegna einstaklega heppilegra jar\u00f0vegsskilyr\u00f0a e\u00f0a\u00a0 loftlags og flest hafa fundist \u00ed loku\u00f0um gr\u00f6fum. Oft hafa 3 tutlur sem fundust\u00a0 \u00ed uppgreftri \u00ed S\u00fdrlandi, \u00ed hinni fornu borg Dura Europos, veri\u00f0 taldar elsta var\u00f0veitta prj\u00f3nlesi\u00f0, fr\u00e1 250 fyrir Krist, en b\u00e6\u00f0i Richard Rutt og Irene Turnau eru sannf\u00e6r\u00f0 um a\u00f0 \u00feessir b\u00fatar s\u00e9u n\u00e1lbrug\u00f0nir. \u00c1 \u00f6ndver\u00f0um mei\u00f0i er Nancy Bush sem, eins og fornleifafr\u00e6\u00f0ingar sem rannsaka\u00f0 hafa b\u00fatana, telur \u00fe\u00e1 prj\u00f3na\u00f0a me\u00f0 \u201eCross Eastern Stitch\u201c (V\u00e6ri gott ef einhver g\u00e6ti uppl\u00fdst mig um \u00edslenskt heiti \u00feessarar a\u00f0fer\u00f0ar. G\u00e6ti h\u00fan kallast \u201eaustr\u00e6nt sn\u00fai\u00f0 prj\u00f3n\u201c? \u00deess ber a\u00f0 geta a\u00f0 Elsa E. Gu\u00f0j\u00f3nsson telur a\u00f0 lengst af hafi t\u00ed\u00f0kast \u00e1 \u00cdslandi a\u00f0 prj\u00f3na brug\u00f0nar lykkjur \u00e1 svipa\u00f0an h\u00e1tt, reyndar \u201eaustr\u00e6nt \u00f3sn\u00fai\u00f0 prj\u00f3n\u201c, en \u00e9g veit ekki hva\u00f0 h\u00fan kallar a\u00f0fer\u00f0ina \u00e1 \u00edslensku.) <\/font><\/p>\n<p><font size=\"-1\">\u00deessir b\u00fatar fr\u00e1 Dura eru n\u00fa var\u00f0veittir \u00ed safni Yale h\u00e1sk\u00f3lans \u00ed Connecticut og <a href=\"http:\/\/users.stlcc.edu\/mfuller\/duratextile.html\">m\u00e1 sko\u00f0a myndir af \u00feeim \u00e1 s\u00ed\u00f0u safnsins<\/a>.\u00a0<\/font><\/p>\n<p><font size=\"-1\">Einnig h\u00e9ldu menn um t\u00edma a\u00f0 tveir sm\u00e1b\u00fatar (um 2 cm \u00e1 kant) sem fundust \u00ed gr\u00f6f \u00ed Esch, \u00ed su\u00f0urhluta Hollands, v\u00e6ru prj\u00f3na\u00f0ir enda fundust einnig tveir bronsprj\u00f3nar (20 cm langir) \u00ed s\u00e9rst\u00f6ku boxi \u00ed gr\u00f6finni. \u00deessir b\u00fatar voru n\u00e6r alveg ey\u00f0ilag\u00f0ir \u00ed ranns\u00f3kn \u00e1ri\u00f0 1973 og ver\u00f0ur sj\u00e1lfsagt aldrei \u00far \u00fev\u00ed skori\u00f0 hvernig \u00feeir voru unnir. En b\u00e6\u00f0i Rutt og Turnau telja \u00fe\u00e1 l\u00edklegast n\u00e1lbrug\u00f0na og Rutt bendir \u00e1 a\u00f0 bronsprj\u00f3narnir hef\u00f0u allt eins geta\u00f0 veri\u00f0 skartgripir, auk \u00feess sem \u00feeir voru alltof gr\u00f3fir til a\u00f0 hafa veri\u00f0 nota\u00f0ir \u00ed hi\u00f0 hugsanlega hollenska prj\u00f3nles.<\/font><br \/>\n\u00a0<\/p>\n<p><b><font size=\"-1\">Vattarsaumur e\u00f0a n\u00e1lbrag\u00f0<\/font><\/b><br \/>\n\u00a0<\/p>\n<p><img data-recalc-dims=\"1\" loading=\"lazy\" decoding=\"async\" hspace=\"7\" vspace=\"7\" src=\"https:\/\/i0.wp.com\/www.this.is\/harpa\/saga_prjons\/myndir_bloggfaerslur\/vottur.gif?resize=90%2C150\" alt=\"V\u00f6tturinn fr\u00e1 Arnhei\u00f0arst\u00f6\u00f0um\" align=\"right\" height=\"150\" width=\"90\" \/><font size=\"-1\">N\u00e1lbrag\u00f0 hefur veri\u00f0 \u00feekkt fr\u00e1 \u00fev\u00ed a.m.k. 1000 f. Kr. og nota\u00f0 v\u00ed\u00f0a um heim. H\u00e9r \u00e1 landi hefur fundist 10. aldar vettlingur ger\u00f0ur me\u00f0 n\u00e1lbrag\u00f0i, \u00e1 Arnhei\u00f0arst\u00f6\u00f0um \u00ed Flj\u00f3tsdalsh\u00e9ra\u00f0i. Myndin til h\u00e6gri s\u00fdnir \u00feennan fr\u00e6ga v\u00f6tt. Vilji menn fr\u00e6\u00f0ast meira um hann er bent \u00e1 stutta grein eftir Margrethe Hald sem fjallar b\u00e6\u00f0i um \u00edslenska v\u00f6ttinn og notkun n\u00e1lbrag\u00f0s v\u00ed\u00f0a um heim, \u201e<a href=\"http:\/\/timarit.is\/view_page_init.jsp?issId=139971&amp;pageId=2050611&amp;lang=is&amp;q=V\u00f6tturinn fr\u00e1 Arnhei\u00f0arst\u00f6\u00f0um\">V\u00f6tturinn fr\u00e1 Arnhei\u00f0ast\u00f6\u00f0um<\/a>\u201c \u00ed <i>\u00c1rb\u00f3k hins \u00edslenzka fornleifaf\u00e9lags<\/i> 1949.<\/font><\/p>\n<p><font size=\"-1\">Til gamans m\u00e1 nefna a\u00f0 sumir telja sig sj\u00e1 r\u00f6nd\u00f3tta n\u00e1lbrug\u00f0na sokka \u00e1 nautabana einum \u00e1 m\u00edn\u00f3skri fresku \u00ed Knossos, Kr\u00edt. S\u00fa freska er talin m\u00e1lu\u00f0 um 1500 f. Kr. N\u00e6rmynd af nautabananum m\u00e1 sj\u00e1 <a href=\"http:\/\/ancientlights.org\/CalendarHouse\/images\/ch2\/image017.jpg\" title=\"N\u00e6rmynd af nautabana \u00e1 fresku \ufffd Knossos\">h\u00e9r<\/a>, \u00e1 s\u00ed\u00f0unni <a href=\"http:\/\/ancientlights.org\/CalendarHouse\/ch2.html\" title=\"Nautabaninn \u00e1 Kr\ufffdt\">Caldendar House, 2. Into the Labyrinth<\/a>.<\/font><\/p>\n<p><font size=\"-1\">N\u00e1lbrag\u00f0 hefur \u00feann \u00f3tv\u00edr\u00e6\u00f0a kost a\u00f0 \u00fea\u00f0 er mj\u00f6g sterkt og raknar ekki upp. \u00d3kosturinn er hins vegar s\u00e1 a\u00f0 erfitt er a\u00f0 gera s\u00e6milega teygjanlegar fl\u00edkur me\u00f0 n\u00e1lbrag\u00f0i (kannski \u00feess vegna sem menn hafa ekki brug\u00f0i\u00f0 nema r\u00famlega \u00f6kklah\u00e1a sokka) og einnig er \u00feetta fremur seinleg a\u00f0fer\u00f0, a.m.k. mi\u00f0a\u00f0 vi\u00f0 prj\u00f3n.<\/font><\/p>\n<p><font size=\"-1\">Til a\u00f0 halda sig vi\u00f0 hef\u00f0 \u00ed prj\u00f3nas\u00f6gu byrja \u00e9g \u00e1 umfj\u00f6llun um kopt\u00edsku sokkana sem \u00fe\u00f3 eru alls ekki prj\u00f3na\u00f0ir heldur n\u00e1lbrug\u00f0nir, skv. ranns\u00f3kn Dorothy Burnham 1972 sem v\u00ed\u00f0a er v\u00edsa\u00f0 \u00ed, t.d. \u00ed b\u00f3kum Rutt, Turnau og Nancy Bush. Til \u00feess t\u00edma h\u00e9ldu menn a\u00f0 sokkarnir v\u00e6ru prj\u00f3na\u00f0ir me\u00f0 \u201eaustr\u00e6nu sn\u00fanu prj\u00f3ni\u201c eins og b\u00fatarnir fr\u00e1 Dura Europos.<\/font><br \/>\n\u00a0<br \/>\n\u00a0<\/p>\n<p><b><font size=\"-1\">Kopt\u00edsku sokkarnir<\/font><\/b><br \/>\n\u00a0<\/p>\n<p><font size=\"-1\"><a href=\"https:\/\/i0.wp.com\/www.this.is\/harpa\/saga_prjons\/myndir_bloggfaerslur\/barnasokkar_koptiskir.jpg\" title=\"Koptiskur barnasokkur\"><img data-recalc-dims=\"1\" loading=\"lazy\" decoding=\"async\" hspace=\"7\" vspace=\"7\" border=\"1\" src=\"https:\/\/i0.wp.com\/www.this.is\/harpa\/saga_prjons\/myndir_bloggfaerslur\/barnasokkar_koptiskir_litil.jpg?resize=204%2C123\" alt=\"kopt\ufffdskir vattarsauma\u00f0ir barnasokkar\" align=\"right\" height=\"123\" width=\"204\" \/><\/a>Nokkur p\u00f6r af svona sokkum fundust \u00ed gr\u00f6fum \u00ed Egyptalandi og eru taldir fr\u00e1 3.- 5. \u00f6ld. Egyptaland \u00feeirra t\u00edma var su\u00f0upottur \u00fdmissa \u00fej\u00f3\u00f0arbrota. Fr\u00e1 \u00fev\u00ed um 30. f. Kr. var\u00f0 Egyptland r\u00f3mverskt skattland. Samt sem \u00e1\u00f0ur var gr\u00edska stj\u00f3rns\u00fdslum\u00e1l skattlandsins og lat\u00edna n\u00e1\u00f0i aldrei g\u00f3\u00f0ri f\u00f3tfestu. Mark\u00fas gu\u00f0spjallama\u00f0ur bo\u00f0a\u00f0i kristni \u00ed Egyptalandi og stofna\u00f0i patr\u00edarkad\u00e6mi \u00e1ri\u00f0 33. e. Kr. \u00ed Alexandr\u00edu, sem n\u00fa er n\u00e6st st\u00e6rsta borg Egyptalands og var fr\u00e1 fyrstu t\u00ed\u00f0 ein mikilv\u00e6gasta hafnarborg landsins. Kopt\u00edska kirkjan er einmitt talin me\u00f0 elstu kirkjudeildum \u00ed heimi. Eftir a\u00f0 R\u00f3maveldi klofna\u00f0i (\u00e1ri\u00f0 395) var\u00f0 Egyptaland hluti af Austr\u00f3mverska r\u00edkinu (B\u00fdsanska r\u00edkinu), allt til \u00feess a\u00f0 arabar hert\u00f3ku landi\u00f0 \u00e1 7. \u00f6ld.<\/font><\/p>\n<p><font size=\"-1\">Me\u00f0 kristnum \u00e1hrifum komst \u00e1 s\u00fa t\u00edska a\u00f0 grafa l\u00edk fullkl\u00e6dd og vafin \u00ed sj\u00f6l og \u00e1brei\u00f0ur, jafnvel hengi og veggteppi, \u00ed sta\u00f0 \u00feess a\u00f0 gera \u00far \u00feeim m\u00fam\u00edur. N\u00fdir greftrunarsi\u00f0ir og hi\u00f0 \u00feurra loftslag Egyptalands var\u00f0 til \u00feess a\u00f0 \u00f3venju miki\u00f0 af text\u00edl hefur fundist fr\u00e1 1.-6. \u00f6ld.<\/font><\/p>\n<p><font size=\"-1\">Tungum\u00e1li\u00f0 kopt\u00edska, sem var runni\u00f0 af forn-egypsku, var r\u00edkjandi tungum\u00e1l \u00e1 3.-5. \u00f6ld og \u00fea\u00f0an er nafn sokkanna dregi\u00f0. Kopt\u00edska var\u00f0 l\u00edka m\u00e1l kirkjunnar og gr\u00edska stafr\u00f3fi\u00f0 var nota\u00f0 til a\u00f0 skrifa kopt\u00edska texta. \u00deetta s\u00fdnir kannski vel hve \u00e1hrif Grikkja voru mikil en auk \u00feeirra bjuggu S\u00fdrlendingar, Ass\u00fdringar, gy\u00f0ingar, R\u00f3mverjar og alls kyns \u00fej\u00f3\u00f0arbrot \u00ed Egyptalandi \u00e1 t\u00edmum kopt\u00edsku sokkanna. Svo \u00fea\u00f0 er n\u00e6sta \u00f3m\u00f6gulegt a\u00f0 giska \u00e1 hva\u00f0an a\u00f0fer\u00f0in vi\u00f0 sokkager\u00f0ina er upprunnin en gr\u00edsk og persnesk \u00e1hrif eru oft nefnd.<\/font><\/p>\n<p><font size=\"2\">Myndin a\u00f0\u00a0ofan til vinstri s\u00fdnir kopt\u00edskan\u00a0vattarsauma\u00f0an \/ n\u00e1lbrug\u00f0inn\u00a0barnssokk. Hann er\u00a0bers\u00fdnilega \u00far frekar gr\u00f3fu ullargarni. Sokkurinn fannst \u00ed Oxyrhyncus \u00ed Egyptalandi og er talinn fr\u00e1 \u00fev\u00ed \u00e1 2. \u00f6ld e. Kr. (M\u00e9r finnst l\u00edklegra a\u00f0 hann s\u00e9 fr\u00e1 3.-5. \u00f6ld eins og a\u00f0rir svipa\u00f0ir sokkar \u00fe\u00f3tt heimildin, <em>World Textiles. A Concise History<\/em> segi anna\u00f0.)\u00a0Hann er n\u00fa var\u00f0veittur \u00e1 safni h\u00e1sk\u00f3lans \u00ed Manchester.\u00a0Litla myndin kr\u00e6kir \u00ed st\u00e6rri mynd af sokknum. \u00c1 undirs\u00ed\u00f0u\u00a0bloggsins\u00a0<em>Sock It<\/em>! er h\u00e6gt a\u00f0 <a href=\"http:\/\/ancientegyptiansock.blogspot.com\/2010\/01\/single-needle-knitting-video-and.html\" title=\"Vattarsaumur e\u00f0a n\u00e1lbrag\u00f0\">horfa \u00e1 myndband sem s\u00fdnir\u00a0a\u00f0fer\u00f0ina\u00a0vi\u00f0 n\u00e1lbrag\u00f0i\u00f0<\/a> og\u00a0<a href=\"http:\/\/ancientegyptiansock.blogspot.com\/2010\/03\/recorded-notes-for-making-egyptian.html\" title=\"Hvernig \u00e1 a\u00f0 gera kopt\ufffdskan sokk\">\u00f6nnur undirs\u00ed\u00f0a kr\u00e6kir \u00ed fj\u00f6lda s\u00ed\u00f0na<\/a> me\u00f0\u00a0mismunandi \u00fatlistunum \u00e1 hvernig skuli vinna sl\u00edka sokka (sj\u00e1 kr\u00e6kjulista\u00a0til h\u00e6gri \u00e1 \u00feeirri s\u00ed\u00f0u). \u00a0\u00a0<\/font>\u00a0<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/i0.wp.com\/www.this.is\/harpa\/saga_prjons\/myndir_bloggfaerslur\/koptiskir_sokkar_svartur_bakgr_risastor.jpg\" title=\"Kopt\ufffdskir sokkar - st\u00f3r mynd\"><img data-recalc-dims=\"1\" loading=\"lazy\" decoding=\"async\" hspace=\"7\" vspace=\"7\" border=\"1\" src=\"https:\/\/i0.wp.com\/www.this.is\/harpa\/saga_prjons\/myndir_bloggfaerslur\/koptiskir_sokkar_litil.jpg?resize=150%2C115\" alt=\"Kopt\ufffdskir sokkar\" align=\"left\" height=\"115\" width=\"150\" \/><\/a><font size=\"-1\">Kopt\u00edsku sokkarnir h\u00e9r til h\u00e6gri eru fullor\u00f0inssokkar, n\u00e1lbrug\u00f0nir \u00far ullar\u00fer\u00e6\u00f0i og eru taldir fr\u00e1 3.-5. \u00f6ld. Sokkarnir eru t\u00e1sokkar a\u00f0 \u00fev\u00ed leyti a\u00f0 hlutinn fyrir st\u00f3rut\u00e1 er brug\u00f0inn s\u00e9r og hlutinn fyrir hinar t\u00e6rnar s\u00e9r. \u00deetta sk\u00fdrist af \u00fev\u00ed a\u00f0 Egyptar gengu \u00ed sand\u00f6lum. Flestir telja a\u00f0 \u00feeir s\u00e9u n\u00e1lbrug\u00f0nir fr\u00e1 t\u00e1m og upp. \u00deannig voru l\u00edka elstu sokkar prj\u00f3na\u00f0ir.<\/font><\/p>\n<p><font size=\"-1\">Myndin er af sokkapari sem er var\u00f0veitt \u00e1 safni Viktor\u00edu og Alberts, \u00ed London. Litla myndin kr\u00e6kir \u00ed risast\u00f3ra mynd \u00fear sem sj\u00e1 m\u00e1 hverja lykkju m\u00e6tavel. Myndirnar eru birtar me\u00f0 leyfi safnsins.<\/font><br \/>\n<font size=\"-1\">\u00a0<\/font><\/p>\n<p><font size=\"-1\">\u00cd f\u00e6rslunni \u201e<a href=\"http:\/\/ancientegyptiansock.blogspot.com\/2009\/11\/life-of-coptic-sock.html\">Life of a Coptic sock<\/a>\u201c er ger\u00f0 grein fyrir fundarst\u00f6\u00f0um nokkurra kopt\u00edskra sokka, og ger\u00f0 \u00feeirra. Og uppskrift a\u00f0 kopt\u00edskum sokki me\u00f0 sm\u00e1vegis \u00fatsk\u00fdringum \u00e1 n\u00e1lbrag\u00f0i m\u00e1 finna <a href=\"http:\/\/1.bp.blogspot.com\/_1lGZKdtevgc\/S7HMHFV5GZI\/AAAAAAAAARE\/GQOdT_ST9zI\/s1600\/Sock+it-pattern001.jpg\">h\u00e9r<\/a>.<\/font><br \/>\n\u00a0<\/p>\n<p><img data-recalc-dims=\"1\" loading=\"lazy\" decoding=\"async\" hspace=\"7\" vspace=\"7\" border=\"1\" src=\"https:\/\/i0.wp.com\/www.this.is\/harpa\/saga_prjons\/myndir_bloggfaerslur\/tabi_sokkar2.jpg?resize=78%2C83\" alt=\"Japanskir tabi sokkar\" align=\"right\" height=\"83\" width=\"78\" \/><font size=\"-1\">\u00cd rauninni er sni\u00f0i\u00f0 \u00e1 kopt\u00edsku sokkunum nau\u00f0al\u00edkt <a href=\"http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Tabi\">jap\u00f6nskum tabi sokkum<\/a> (sem t\u00ed\u00f0kast v\u00edst enn \u00ed Japan og eiga s\u00e9r langa s\u00f6gu \u00fe\u00f3tt ekki hafi \u00feeir veri\u00f0 prj\u00f3na\u00f0ir) &#8211; sj\u00e1 mynd af svolei\u00f0is sokkum h\u00e9r til h\u00e6gri e\u00f0a smelltu \u00e1 kr\u00e6kjuna.<\/font><br \/>\n\u00a0<\/p>\n<p><font size=\"-1\">\u00c9g flokka \u00feessar f\u00e6rslur undir n\u00fdjum bloggf\u00e6rsluflokki, saga prj\u00f3ns.<\/font><\/p>\n<hr width=\"100%\" \/>\n<font size=\"-2\"><b>Heimildir<\/b>:<\/font><font size=\"-2\">Bush, Nancy. 1994. Folk Socks. <i>The History &amp; Techniques of Handknitted Footwear<\/i>. Interweave Press, Colorado 1994, s. 11-13.<\/font><font size=\"-2\">Rutt, Richard. 1989. <i>A History of Hand Knitting<\/i>. Interweave Press, Colorado 1989 (fyrst gefin \u00fat 1987), s. 28-32<\/font><\/p>\n<p><font size=\"1\">Schoeser, Mary. 2003. <em>World Textiles. A Concise History<\/em>. Thames &amp; Hudson, London, s. 62.<\/font><\/p>\n<p><font size=\"-2\">Turnau, Irene. 1991. <i>History of Knitting before Mass Production<\/i>. (Agnieszka Szonert \u00fe\u00fdddi). Polska Akademia Nauk. Institut Historii Kultury Mareialnej. Varsj\u00e1 1991, s. 13-19.<\/font><br \/>\n\u00a0<br \/>\n\u00a0<br \/>\n\u00a0<\/p>\n<p><font size=\"-2\"><i>Aegyptus (r\u00f3mverskt skattland)<\/i>, <a href=\"http:\/\/is.wikipedia.org\/wiki\/Aegyptus_(r%C3%B3mverskt_skattland)\">http:\/\/is.wikipedia.org\/wiki\/Aegyptus_(r%C3%B3mverskt_skattland)<\/a><\/font><\/p>\n<p><font size=\"-2\">Dempsey, Jack. 2010.\u00a0 \u201e<a href=\"http:\/\/ancientlights.org\/CalendarHouse\/ch2.html\">Caldendar House, 2. Into the Labyrinth<\/a>\u201c.<i> Clues to Minoan Time from Knossos Labyrinth<\/i>.\u00a0<\/font><\/p>\n<p><font size=\"-2\">\u201eEgypt, 1\u2013500 a.d.\u201c \u00e1 <i>HEILBRUNN TIMELINE OF ART HISTORY<\/i>,\u00a0 <a href=\"http:\/\/www.metmuseum.org\/toah\/ht\/?period=05&amp;region=afe\">http:\/\/www.metmuseum.org\/toah\/ht\/?period=05\u00aeion=afe<\/a><\/font><\/p>\n<p><font size=\"-2\">\u00a0\u201eHistorical socks\u201c, <i>Sock Museum<\/i>, <a href=\"http:\/\/www.sockmuseum.com\/historical-socks\">http:\/\/www.sockmuseum.com\/historical-socks<\/a><\/font><\/p>\n<p><font size=\"-2\">Kang, Jun-suk. 2009. <i>A History of Textiles in Egypt<\/i>. Nemendaritger\u00f0 \u00ed AP European History Class, \u00ed Korean Minjok Leadership Academy. <a href=\"http:\/\/www.zum.de\/whkmla\/sp\/1011\/ignoramus\/igno2.html#III\">http:\/\/www.zum.de\/whkmla\/sp\/1011\/ignoramus\/igno2.html#III<\/a><\/font><\/p>\n<p><font size=\"-2\"><i>Sock It!<\/i> <a href=\"http:\/\/ancientegyptiansock.blogspot.com\/\">http:\/\/ancientegyptiansock.blogspot.com\/<\/a><\/font><br \/>\n\u00a0<\/p>\n<p><font size=\"-2\">\u00cd a\u00f0rar heimildir er kr\u00e6kt beint \u00far texta.<\/font><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Saga prj\u00f3ns I Athugi\u00f0 a\u00f0 umfj\u00f6llun\u00a0um \u00feetta efni hefur n\u00fa veri\u00f0 flutt \u00e1 vef, sj\u00e1 S\u00f6gu prj\u00f3ns.\u00a0 \u00c9g stefni \u00e1 a\u00f0 gera vef um s\u00f6gu prj\u00f3ns. \u00dea\u00f0 gafst \u00e1g\u00e6tlega a\u00f0 birta s\u00ed\u00f0asta greinaflokk sem mun <span class=\"ellipsis\">&hellip;<\/span> <span class=\"more-link-wrap\"><a href=\"https:\/\/harpahreins.com\/blogg\/2011\/04\/01\/upphaf-prjons-dura-stykkin-og-koptisku-sokkarnir\/\" class=\"more-link\"><span>Read More &#8230;<\/span><\/a><\/span><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"nf_dc_page":"","_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-335","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/harpahreins.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/335","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/harpahreins.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/harpahreins.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/harpahreins.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/harpahreins.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=335"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/harpahreins.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/335\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/harpahreins.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=335"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/harpahreins.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=335"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/harpahreins.com\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=335"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}